Nu har jag skrivit klart och det är fortfarande rätt ångestladdat. Jag vet ju inte vad min medskribent kommer att tycka. Han kanske kommer att håna mig totalt. Läskigt är det i alla fall. Det är bara vänta och se om jag får några reaktioner.

Fan Leo, one of those days eller?

Jag har börjat svara på brevet och det har varit rätt krångligt och ångestladdat. Anyways, det ska förhoppningsvis resultera i en brevnovell någon gång i framtiden, men vi som skriver har ingen aning om var det kommer att sluta då vi ”uppfinner” efter hand. Det är rätt häftigt att se vart det leder.

Kära Lisa!

I min inbox finns ett brev som inleds med "Kära Lisa!". Just nu har jag sjuk jävla prestationsångest över att jag ska svara på det på ett för avsändaren tillfredställande sätt.