Att raljera över den amerikanska regeringen

I söndags blev jag av med oskulden på flera sätt och samtliga har med en utflykt till Stockholm att göra. Precis… för den observante bloggläsaren så är det ju ingen konstighet vad jag pratar om. Jag har nämligen varit på konsert igen. Denna gång var det R.E.M. som stod på tur.

Morgonen efter ett kalas kan te sig på olika sätt, och min gäst mådde inte så bra, milt sagt. Med viss magträning, kallsvettig panna och ett ”jag ska aldrig…” genomled han morgonen (stackars sate). Detta ledde till att jag fick bli dagens chaffis. Inte mig emot, jag tycker det är roligt att köra bil. Dock hade jag aldrig tidigare kört i den kungliga huvudstaden, vilket skulle bli en helt ny upplevelse för mig. Det gick hur bra som helst, vi kom rätt, och det var ju det som var det viktigaste. Väl där väntade syrran, hennes sambo, Hille och Johanna. Det är alltid så roligt att träffa dem. Men så var det det här med Globen. Det var också en ny upplevelse för mig. Att slå upp dörrarna och titta in i dess röda innanmäte var lite så man tappade andan för någon sekund. Och där inne hände det…

Michael Stipe var så sjukt karismatisk – skämtade, skrattade och raljerade över bland annat den Amerikanska regeringen, vilket så klart uppskattades. Och vilket scenjobb… man kan inte tänka sig att karl snart är 50.

Hemfärden var jobbig. Jag var jättetrött. Och hade inte min gäst pratat med mig hade jag stängt ner. Men nöjd, helt klart.

Jag har legat med Gunnar i flera timmar

Helgen spenderade jag i Stockholm tillsammans med en av mina allra bästa vänner som nått den digra åldern av trettio. Det blev en väldigt trevlig helg som inkluderade en hel del aktiviteter mellan musikdvdmys, Jonte myra och restaurangbesök. Och nu när jag sitter och tänker tillbaka på helgens bravader så är det väl kanske all mat och dricka som jag kommer bäst ihåg, förutom sällskapet förstås. Den tjeckiska krogen Soldaten Svejk kanske var det stället som imponerade på mig mest, men det kanske beror på att jag håller på att förvandlas till en öltant… likaså gjorde Vampire Lounge med dess glassdrinkar och annorlunda miljö, och disc jockeyn så klart… För att summera, har helgen varit jättebra och sällskapet gör den till suverän.

Hemfärden var något stökig då jag satt i familjevagnen omgiven av diverse barn, hundar och katter, men också ett gäng (hör och häpna) afrikanska dvärgigelkottar! Men jag försökte att inte bry mig så hårt i dem, utan direkt framgång. Men Gunnar hjälpte mig faktiskt en del. Ja… Gunnar. Gunnar är Bob Hanssons debutroman som jag började läsa på tåget hem. Helt fantastik läsning. Och väl hemma kunde jag inte slita den ifrån mig, så jag har legat och läst några timmar till under mitt varma täcke och bara haft det underbart. Jag och Gunnar.