Det är märkligt hur det kan vara det där. Helt plötsligt rasar det in inviter från kors och tvärs, öst och väst, norr och söder, uppan och neran... Middagar, fika, chips och öl. Och helt abrupt blir mitt förflutna så nära. Så direkt. Någon jag tyckt om (Jag förmodar att jag fortfarande tycker om väldigt mycket, fast jag försökt glömma med tiden. Det brukar vara bäst så.) och respekterat oerhört mycket och som jag inte pratat med på flera år, hör av sig och vill träffas, för personen tänkte på mig, just nu, på sin promenad genom en park där vi gått tillsammans för länge sedan. Hur det kan vara det där. Märkligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar