Klassresan. Låter faktiskt som en dålig rubrik till en högstadieberättelse vid närmare eftertanke. Och vid ännu närmre eftertanke så fanns alla de element som en sådan kräver med på denna också, fast gymnasievarianten då. Bada bastu hela natten, (tjuv)röka som fan, spela poker, färga håret, laga pizza och leka sanning och konka. Alla dessa aktiviteter genererade så klart i ett hångelsug hos några som inte riktigt kunde komma till skott, trots att jag försökte uppmuntra till aktivitet… Skit samma, de vet inte vad de missar. Hångla borde man göra mer.
Men inte en klassresa som går helt smärtfritt. Mitt i natten får två tjejer jätteont i magen och börjar få kramper i kroppen så efter samtal med sjukvårdsupplysningen så blir vi så illa tvungna att åka in med dem till sjukhuset där det konstateras att de förmodligen fått matförgiftning. Så där slutade det roliga för dem.
Man sover inte så mycket på sådana där tillställningar, så tre timmar uppskattningsvis blundade jag den natten. Dagen efter försökte jag vara vaken under en föreläsning på universitetet. Enkelt? Nja… På kvällen var jag självklart jättetrött, men då jag tidigt nästa dag skulle upp för att vandra i Skärmarboda så blev inte heller den natten så lång.
Jag älskar ju alla typer av vandringar, men mitt intresse för det delades inte direkt med hela gruppen jag hade med mig denna dag. Utan att gå in på personer så kan jag meddela att inte all var fullt så beredda på naturen som jag var. Och vad grundar jag det i? Jo, varför inte börja med utrustningen? Tunna tygskor, står inte mot väta och det kuperade underlaget särskilt bra, och om de dessutom är i en ljus färg, låt oss säga vit, så kontrasterade leran rätt bra mot tyget. Axelremsväska, är inte så bra att bära saker i som inte råkar vara i A4-format och relativt lätt, den är inte heller så bra att klättra och krypa i. Karta, kan vara bra att ha om man inte vill komma bort och inte ständigt fråga sin lärare vart man är. Jag skulle kunna fortsätta med alla möjliga saker… men det får bli en annan gång. Annars gick vandringen rätt bra. När jag kom hem så hade jag ett besök att vänta. Mitt nyförvärv till kompis. Denna gång hittade han hem till min läga utan några större problem vad jag vet. Vi hade sedan tidigare bestämt att vi skulle gå på The Haunted tillsammans vilket vi också gjorde. Utan att även här dra detaljerna, så var jag supernöjd när vi gick där ifrån. Inte för att vi gick där ifrån utan för kvaliteten i det konsumerade. Hempromenaden var kall och dagen efter kändes det inte riktigt kul i min kropp. Visserligen var vi på handbollsmatch (Lindesberg - Skövde) och lite sådant men på natten så sov jag knappt något. Feber är inte kul. Vilket jag hade i två dagar. Och nu när jag skriver detta så har det dock gått över men i stället bara piper min hals. Men hellre hes än febrig.
Men inte en klassresa som går helt smärtfritt. Mitt i natten får två tjejer jätteont i magen och börjar få kramper i kroppen så efter samtal med sjukvårdsupplysningen så blir vi så illa tvungna att åka in med dem till sjukhuset där det konstateras att de förmodligen fått matförgiftning. Så där slutade det roliga för dem.
Man sover inte så mycket på sådana där tillställningar, så tre timmar uppskattningsvis blundade jag den natten. Dagen efter försökte jag vara vaken under en föreläsning på universitetet. Enkelt? Nja… På kvällen var jag självklart jättetrött, men då jag tidigt nästa dag skulle upp för att vandra i Skärmarboda så blev inte heller den natten så lång.
Jag älskar ju alla typer av vandringar, men mitt intresse för det delades inte direkt med hela gruppen jag hade med mig denna dag. Utan att gå in på personer så kan jag meddela att inte all var fullt så beredda på naturen som jag var. Och vad grundar jag det i? Jo, varför inte börja med utrustningen? Tunna tygskor, står inte mot väta och det kuperade underlaget särskilt bra, och om de dessutom är i en ljus färg, låt oss säga vit, så kontrasterade leran rätt bra mot tyget. Axelremsväska, är inte så bra att bära saker i som inte råkar vara i A4-format och relativt lätt, den är inte heller så bra att klättra och krypa i. Karta, kan vara bra att ha om man inte vill komma bort och inte ständigt fråga sin lärare vart man är. Jag skulle kunna fortsätta med alla möjliga saker… men det får bli en annan gång. Annars gick vandringen rätt bra. När jag kom hem så hade jag ett besök att vänta. Mitt nyförvärv till kompis. Denna gång hittade han hem till min läga utan några större problem vad jag vet. Vi hade sedan tidigare bestämt att vi skulle gå på The Haunted tillsammans vilket vi också gjorde. Utan att även här dra detaljerna, så var jag supernöjd när vi gick där ifrån. Inte för att vi gick där ifrån utan för kvaliteten i det konsumerade. Hempromenaden var kall och dagen efter kändes det inte riktigt kul i min kropp. Visserligen var vi på handbollsmatch (Lindesberg - Skövde) och lite sådant men på natten så sov jag knappt något. Feber är inte kul. Vilket jag hade i två dagar. Och nu när jag skriver detta så har det dock gått över men i stället bara piper min hals. Men hellre hes än febrig.
2 kommentarer:
Det är alltid kul med omväxlingar i sin vardag ibland, att exempel få vandra som många faktiskt inte får göra så ofta eller kanske aldrig gjort. Det är inte heller varje dag man får bevittna matförgiftning bla. Låter som du haft det blandat med känslor men det roliga överväger mer får man väl hoppas på i alla fall :)
ja det är klart att det roliga överväger. Jag anser ju själv att jag har ett rätt roligt liv. Speciellt när man får träffa sina elever, de man jobbar för. Det andra kan man ju få slippa.
Skicka en kommentar