När din sambo börjar fundera över lösningen till all världens moralpanik finns risken att han/hon kommer att ta till enda lösningen som enligt min sambo finns - anarki. Just det, anarki... Helt vanlig hederlig anarki. Och jag måste ändå säga att det fungerat rätt skapligt. Visst lite buffligt har han tett sig, men det kan lika gärna bero på hans taskiga rumsuppfattninig. För kanske är det ändå så att det ideala samhället vilar på en anarkistik grund där alla är härskare, för något okontrollerat kaos, som Marx skulle ha sagt, har inte brutit ut ännu. Dock inser jag att det behövs en anarkistik motpol till all anarki här hemma, för så länge jag försöker upprätthålla den ordning man lärt in så blir det ju friktion. Jag kan hålla med om att tanken på att riva hierarkiska strukturer är bra. Jag vill inte heller ha ett klassamhälle där kapital eller status blir styrande. Hur som helst, det är ett intressant experiment och det verkar, precis som jag sagt, som om det fungerar skapligt bra. Ska nog sälla mig till den lilla enmansskaran anarkister i vårt tvåmanshushåll så får vi se vad som händer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar