Jag är inte den som skäms

Jag vet inte vad det är som händer, men jag är inte den som skäms över saker och ting, och nu helt plötsligt har jag känt på den sjukt bisarra känslan av att faktiskt göra det. Jag har fått världens erbjudande om att verkligen få hjälp med min engelska och nu tycker jag att det är skitjobbigt att jag är så usel i det. Engelska ord låter som skit när de kommer från min mun. Det är som om jag inte är gjord för att kunna utstöta dessa läten. Och grejen är att han jag ska få hjälp av, eller snarare han som ska sparka mig i min enorma språkröv, är fantastiskt grym på just engelska. Vad jag behöver försöka få in i min hjärna är att jag måste få vara kass, och att han förmodligen inte kommer att döma mig för resten av mitt liv. Jag vill ju verkligen det här, så varför skäms jag? Hur som helst, jag har i alla fall fått ett uppdrag tills på måndag, ett engelskuppdrag så klart, som jag ska klura lite på och försöka att inte få för mycket ångest över.