Som det tydligt framgått i min blogg så finns det en rädsla för att släppa sargen och försöka ge sig ut på isen och testa innanlädret hos vissa av mina kollegor. Nej precis, det är inget nytt, men jag vill ändå skriva av mig lite frustration när jag tänker på det. Vi ska nämligen återigen försöka ha möte i vår lilla grupp för att hitta sätt att komma vidare i vår process. Vår process som för vissa av oss gått väldigt snabbt framåt medan det för vissa inte har blivit någon process alls utan snarare en sjuklig separationsångest från allt som har varit så bra, alla guldkorn som är samlade i pärmen, och all samlad erfarenhet från förra arbetsplatsen som de senast var anställda på för snart tio år sedan. För kanske var det så att det var bättre förr? Eller var det bara bättre förr för vissa grupper? För denna grupp i alla fall, eller vad vet jag om det egentligen? Det kanske är det forna man ska följa? Att svarta ska arbeta gratis och att alla kvinnor ska vara hemma och ta hand om hushållen, att alla flator och bögar ska hängas och att judarna är en synd mot mänskligheten, samt att PÄRMEN är helig!!! Det kanske är så det ändå är, och jag har inte fattat ett skit...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar